Remium

Även under finanskrisen, när det stormade som mest hösten 2008, fanns aktörer på marknaden som tvingade sig själva att jobba ute i värsta börsblåsten: de så kallade likviditetsgaranterna. Aktiespararen har synat en för många dold, men viktig, verksamhet.

I många av börsens småbolag är det vissa dagar mycket liten handel, vilket kan skrämma vem som helst. Tänk dig, att du hade köpt en aktie, ångrat dig och sedan upptäckt att ingen ville köpa den dagen. Detta hände en släkting till en VD i ett av börsens småbolag vilket fick honom att reagera kraftigt. I dag har marknaden löst detta problem på ett speciellt sätt.

Sedan 2003 finns i Sverige en funktion som kallas likviditetsgarant. Grunden till denna funktion lades 2002, när det var mer eller mindre omöjligt att handla i många av börsens bolag.

Begreppet likviditetsgarant innebär att börshandlare erbjuder en säkerställd möjlighet till handel varje dag, även om inga köpare eller säljare visar sig. Garantin handlar om att marknaden själv på ett konstgjort sätt ordnar så att handel blir möjlig med en ”market maker”, det vill säga marknads- eller likviditetsgarant. Både säljare och köpare kan därmed handla till ett rimligt pris.

Men inget sker automatiskt. För att handel ska komma i gång har vissa marknadsaktörer tagit på sig att ställa sig på motsatta sidan och se till så att handeln fungerar om någon vill köpa eller sälja.

Största likviditetsgaranten i Sverige är Remium. I dag ställer firman kurser i orderböckerna åt fler än 90 bolags aktier på Nasdaq OMX, First North-listan och NGM. Närmaste konkurrent handhar 40 bolags aktier.

Hos Remium arbetar fyra personer med att varje minut övervaka handeln för att se till att det finns en viss volym aktier på köp- respektive säljsidan i de aktier bolaget är garant för. Syftet, säger företagsledningen, är inte att tjäna pengar som handelsaktör, utan Remium jobbar på uppdrag av de företag vars aktier bolaget garanterar likviditeten för. Hos Remium kostar garantin 14 000 kronor per företag och månad.

Företagskontakterna är också kopplade till en omfattande analysverksamhet, i vilken Remium konkurrerar med till exempel Redeye och Mangold. Runt 90 företag analyseras regelbundet.

 – Analyserna saknar rekommendationer. Syftet är inte att de ska generera affärer, säger Louise Grünthal, försäljningschef hos Remium. Men i praktiken är det nog så att vi nått gränsen för vad vi får säga om ett företag vars aktier vi står som likviditetsgarant för.

– Vi förlorar faktiskt pengar på själva handeln, men vi tar igen det på annat – som i kontakten med bolagen och att vi också gör analyser på många av de företag vi jobbar med, säger Johan Bengtsson, chef för Remiums aktiehandel.

Reglerna säger att likviditetsgaranten ska stå uppe med volym i orderboken under minst 85 procent av den tid marknaden är öppen. Hur många aktier som garanteras likviditet i varierar från bolag till bolag. Tidigare låg garantin på fyra börsposter, men med de avskaffade börsposterna är den i stället satt i pengar, minst 30 000 kronor på köp- respektive säljsidan i bolag på Nasdaq OMX:s Stockholmslistor. För First North-listan gäller 15 000 kronor. För aktier som handlas till kurser under 1 krona säkerställs en volym om 10 000 kronor. Handlar någon upp garantens post ställs ut en ny direkt.

Klyftan mellan köp- och säljkurs får vara högst 4 procent. Om en aktie köps på till exempel 50 kronor verkar Remium då för att närmaste säljkurs är högst 52 kronor genom att självt ligga på den nivån och vänta på order. På köpsidan kan Remium samtidigt ha order inne på 48 kronor. I tidningarnas börslistor markeras de aktier som har en likviditetsgarant med ett (L) efter namnet.

 – Tjänsten som likviditetsgarant är en kvalitetstjänst. Målgruppen är alla företag på listorna som inte har tillräckligt hög likviditet i sina aktier. Tidigare riktade vi in oss bara på de aktier där klyftan mellan köp- och säljkurs var för stor, eller där en stor del av aktiestocken var låst, berättar Johan Bengtsson. Målet är dock inte att vi ska stå för en stor del av handeln utan främst verka för att den hålls i gång.

När börserna öppnar på morgonen sitter Remiums fyra handlare framför datorskärmarna och har lagt upp ett antal aktier på köp- respektive säljsidan, med lagom prisavstånd, i varje aktie bolaget ger garanti till. Garantin innebär att Remium säkerställer likviditeten i en aktie, däremot inte handeln. Remium handlar aldrig med sig självt.

Hur bestäms då vilket pris handlarna ska börja på? Om index rasar med 5 procent en dag kan bolaget hamna snett. Eller vad händer om den volym firman åtagit sig har gått i väg? Då ska ju firman enligt modellen åter ställa upp med lika mycket. Om marknaden då fortsätter att falla riskerar Remiums handlare till slut att sitta med en mängd aktier, som de sedan under ordnade former ska försöka avveckla.

– Om börsen går ned mycket under dagen och vi får köpa på 44 kronor kanske vi försöker sälja på 44,10 kronor. Men de flesta nedgångarna sker över natten. Vi ser av terminshandeln på morgonen samt morgonauktionen på börsen hur öppningen väntas bli. Strategin är att vara med så naturligt och mjukt som möjligt. Men vi lägger inte order på chans utan försöker skydda oss med kunskap och information. Dessutom kan vi genom 85-procentsregeln stänga en timme per dag om det sker konstiga kursrörelser. Men det är ytterst sällan vi står utanför. Vi tar ju betalt för risken – även om vi förlorar på handeln, säger Johan Bengtsson.

Remium har små handelslager av de aktier firman jobbar med, även om syftet är att lagret ska vara tömt när dagen är slut. Dessutom finns begränsningar i hur stora handelslagren får vara.

Remium får inte självt genom sin handel påverka kurserna, och detta ingår också i den uppgörelse som likviditetsgarant firman har med Stockholmsbörsen. Likviditetsgaranten får heller inte lämna uttryckliga rekommendationer i bolag den garanterar handel i. Garantiavtalet kan sägas upp med 1–3 månaders varsel, men det måste då ha gällt i minst sex månader.

Är då likviditetsgaranti detsamma som kursmanipulation?

– Nej, svarar Louise Grünthal. När vi och andra uppvaktade börsen 2002 om att få en standardisering av begreppet marknadsgarant kontrollerade vi med jurister att idén inte skulle kunna krocka med lagbrottet ”otillbörlig marknadspåverkan”. Vissa ser oss visserligen som kursvårdare, men vi står inte för att kursen ska gå upp utan är en hjälp när handeln är svag.

Men det finns en grupp som sannolikt inte gillar marknadsgaranter: dagshandlare och fyndare, som ägnar sig åt att leta ”felprissatta” aktier. De göre sig icke längre besvär när börsens vita riddare rider in och plockar ut börsens spöken ur garderoben.

Artikel från Aktiesparana läs mer >>